Nytt svar

Hej “förvirrad”,

tack för din fråga. Du frågar hur du kan gå vidare då det verkar som om allt mist sin mening. Du frågar också hur lycklig man över huvud taget kan förvänta sig att vara. Det är svåra frågor och det blir lätt så att allt bara känns tyngre när man funderar på det. Du skriver att du har gått ner dig i deppträsket. De frågor som du funderar på kan vara svåra också för den som står med fötterna stadigt på jorden och kan skapa oro också för den som annars mår alldeles bra. Vad jag försöker säga är att du inte behöver kräva av dig själv att kunna svara på dessa frågor just nu. Det viktigaste är att komma upp ur träsket, att ta små steg som för dig upp på fast mark igen.

Det första jag kommer att tänka på är att du inte skall behöva gå igenom detta ensam. Då man blir ensam med att må dåligt blir det ibland så att tankarna bara mal på, och man kan bli fast i en alldeles negativ cirkel. Att prata med någon kan hjälpa att bryta denna cirkel och släppa in lite ljus. Vem du pratar med är egentligen inte så viktigt, bara det är någon som hör dig, som bemöter dig, och som kan ta dina känslor på allvar. Det kan vara en vän, kanske en släkting, en studie- eller arbetskamrat, men det kan också vara en professionell hjälpare. Någon som arbetar med dessa frågor kan ge dig stöd, och också råd om hur du kan gå vidare. Ifall du är i studielivet kan det finnas en kontaktperson i skolan, på arbetsplatsen kan du hitta hjälp via arbetshälsovården och i vilket fall som helst kan du kontakta din egen hälsocentral för att få hjälp.

För att få mer fast mark under fötterna, medan du söker efter den hjälp och det stöd du behöver, kan det löna sig att en tid framöver försöka fokusera på livet en dag i sänder.  Försök hålla fast vid vardagsrutiner som att sova och äta regelbundet, och att röra på dig lite varje dag. Jag försöker inte säga att allt blir bättre bara för att du går en promenad varje dag och jag vet att det kan kännas som ett naivt råd, men det är helt enkelt lättare att få ordning på tankarna då kroppen mår bra och hålls igång.

Var medveten om att man inte är vid fulla krafter då man är nere, så släpp efter på möjliga prestationskrav och tillåt dig själv att ta hand om dig själv. Tillåt dig också att känna de känslor du känner. Också tunga känslor har sin plats i livet och vi kan lära oss mycket om oss själva genom att lära känna våra dystrare känslor. De är en naturlig del av oss.

Kommer du själv ihåg senaste gång du känt dig bra? Om du har mått dåligt länge kan det kännas svårt att komma ihåg alla de glada känslor du upplevt. Jag tror att man kan förvänta sig att vara lycklig. Inte överlycklig, sprudlande varje dag, men vi har alla rätt till en varm känsla av att livet har en mening, att vi är betydelsefulla människor, att vi är bra och att livet är okej. Jag hoppas det här svaret ger dig en liten gnutta kraft att ta nästa steg uppåt ur träsket, mot fastare mark och kanske till och med solsken.

Ifall du känner att du behöver mer stöd för att komma vidare hittar du våra kontaktuppgifter på www.krisjourenforunga.fi, du kan kontakta oss per telefon under jourtid, genom ett besök eller per e-post.

Charlotte Wieliczko, Krisarbetare, Krisjouren för unga 21.09.2011 15:43