Tack för din fråga

Tack för din fråga. Vi har skickat den vidare till experter och strävar till att ha svar inom en vecka.

03.08.2012 11:44

Nytt svar

Hej!

Tack för ditt brev. Jag kan förstå att du känner dej helt villrådig i din situation just nu, samtidigt tyckte jag mej märka att du redan hade gjort vissa beslut gällande din framtid och det är ju också du som gör besluten i sista hand.

Jag funderar över hurudant förhållande du och din pojkvän har. Har ni varit länge tillsammans och har ni planerat en gemensam framtid? Är din pojkvän i samma ålder som du och har han ett jobb som gör att han kan hjälpa till att försörja familjen? Det är bra att du har jobb och ekonomiska möjligheter att ta hand om barnet men också han har ett ansvar.

Om situationen är den att du inte räknar med att din pojkvän skall vara en del av din familj, borde ni kanske komma överens om den saken på förhand med honom redan nu och komma överens om villkoren med umgänget. Han kommer att ha skyldighet att betala ett bidrag till barnet månatligen.

Du säger att du växte upp utan pappa och vill inte att ditt barn skall behöva uppleva samma sak. Finns det möjligen någon annan man som du kan vara i kontakt med och som kan vara en del av barnets liv, kanske en bror till dej eller annan vän eller släkting. Jag tänker närmast på att du tänker på den manliga förebilden som du gick miste om.

Jag hoppas du har någon som du kan prata med om saken och tycker att du skall våga berätta det för någon som står dej nära. Det kan inte döljas i längden utan kommer fram, så många gånger är det bättre att själv berätta det för sina närmaste.

Du är kanske orolig att de andra försöker påverka dej i någon riktning eller att de blir arga på dej, men situationen är den här idag och om du beslutit dej för att hålla barnet finns det inte mycket för de andra att göra. Du skriver inte om hur du bor, men jag hoppas du har nära människor runt dej som kan stöda dej och trösta vid behov. Ditt liv kommer ju att begränsas mycket mera med ett barn. Du kan inte leva som tidigare, barnet kommer ibland att ha olika barnsjukdomar som gör att du måste stanna hemma från jobbet, du kan inte umgås med dina vänner på samma sätt som utan barn, då det finns vissa rutiner och system som måste följas.

Fundera noga på om du känner dej mogen för en stor förändring i livet och för ansvaret för ett barn. Fundera också på om du är färdig att ta det här ansvaret ensam, om pojkvännen inte finns med i bilden. Vilka är de saker du måste avstå ifrån? På vilket sätt ändrar den här situationen på de framtidsdrömmar du har? Ett barn förändrar livet en hel del men å andra sidan får man ut mycket nya saker i livet tillsammans med ett barn.

Har du vänner och bekanta som har barn så vet du ju att du kan prata med andra i samma situation när det uppstår saker som måste funderas på och behov av att byta erfarenheter.

Om du vet att du kommer att uppfostra ett barn ensam, kan du redan i det här skedet meddela om det på rådgivningen och få veta om olika grupper för mammor, där du kan skapa nya kontakter.

Om du tycker att du och din pojkvän skulle behöva prata med någon utomstående som är specialist på familjefrågor, lönar det sig att ta kontakt med familjerådgivningscentralen för samtal. Det här kan vara en hjälp på vägen också om du och din pojkvän inte kommer att uppfostra barnet tillsammans.

Du är välkommen att skriva igen om du vill, jag önskar dej all lycka i framtiden!

Skolkurator Maria Malmsten 15.08.2012 19:45